C14-analys 2007
Sammanfattningsvis kan vi läsa ut av C14-dateringarna att boplatsområdet verkar vara kontinuerligt bebyggt från århundradena före år 0 fram till klosterdonationen i mitten på 1100-talet. Här finns alltså goda förutsättningar att följa Varnhems utveckling under 1000 år, fram till dess att munkarna etablerar sig och tar över gården.
Den kristna begravningsplatsen verkar vara i bruk redan på 800-talet vilket är ett mycket spännande resultat. Sannolikt finns här tidig fas, utan kyrka. Träkyrkan kan vara byggd under 900-talets andra hälft. Årets mest sensationella resultat är att stenkyrkan med källaren tycks ha tillkommit omkring 1020-30, eller senast 1040. Det betyder i så fall att detta verkligen är det äldsta hittills framkomna belägget på en stenkyrka i Sverige norr om Skåne. Det tyder också på att utvecklingen i Västergötland när det gäller kristnandeprocessen och det medeltida samhällets framväxt är helt samtida med Skåne-Danmark.
C14-dateringar är aldrig exakta utan måste i någon mån tolkas och värderas. Analyssvaret från laboratoriet utgörs av ett intervall inom vilket det finns olika sannolikhetsgrad för dateringens trovärdighet. I redovisningen av de daterade proverna har vi angett det mest sannolika värdet.
En fullständig redovisning av analyserna kommer att publiceras i samband med att årets undersökningar påbörjas i juni
Dateringar från kyrkogården
A 3592 – pojken i kalkstenskistan
Den 6-årige pojken är begravd söder om kyrkan någon gång mellan 980-1070.
A 4671 – barngrav norr om kyrkan
Det ca 3-åriga barnet, sannolikt en flicka, begravdes i en kalkstenskista precis utanför stenkyrkans norra långhusmur någon gång mellan 1000-1170. Denna grav är anlagd senare än kvinnograven i murad kista (A 22841).
A 10387 – bengrop i koret
Mitt i koret påträffades en samling med återbegravda omrörda skelettdelar som man troligen flyttat på i samband med att källaren grävdes ut. Ben från en ovanligt lång man daterades och denne man visade sig ha dött mellan 890 - 1020.
A 11484 – Kvinnograv under östra kormuren
När stenkyrkans östra kormur anlades blev denna grav söndergrävd. Halva graven fanns kvar inne i koret och där låg kvinnans kranium och överkropp kvar ostörda medan resten av skelettet var borta. På bröstkorgen hittades en grön glaspärla. Kvinnans skelett daterades till 890-1020.
A 21409 – Mannen i huvudnischgraven
Söder om långhuset hittades en mycket fin murad stenkista med huvudnisch för kraniet. I kistan fanns skelettet från en ca 40-årig man. Den murade stenkistan var nedgrävd i det påförda uppkastlagret från källarbyggnationen och i byggnadslagret från stenkyrkan vilket tydligt visar att graven tillkommit efter att stenkyrkan byggts. Mannen begravdes mellan 970-1040. Stenkyrkan tycks alltså vara byggd senast 1040.
A 21641 – Kvinnograv utan kista
Norr om långhuset undersöktes en kvinnograv som delvis hade grävts sönder av en yngre gravläggning i murad stenkista (A 22841). Kvinnans båda skenben och vänster lårben hade grävts bort och när vi senare undersökte den yngre graven påträffades de bortgrävda benen prydligt instoppade mellan en av kisthällarna och gravväggen. Kvinnan i den söndergrävda graven hade dött mellan 890-1030.
A 21692 – bengrop norr om långhuset
Precis intill norra långhusmuren hade man återbegravt en stor mängd omrörda skelettdelar. Bland annat fanns här flera ben från en man i övre tonåren. Hans ben daterades till någon gång mellan 990-1070.
A 22654 – Spädbarnsgrav i koret
I norra delen av koret fanns några spädbarnsgravar som ursprungligen hade anlagts precis norr om den första träkyrkan. Dateringen av en av dessa visade att graven anlagts mellan 980-1060.
A 22841 – Kvinnan i nischgraven
Norr om långhuset påträffades en mycket fint arbetad murad kalkstenkista med huvudnisch. När denna grav grävdes förstörde man samtidigt en äldre gravläggning (A 21641). Den murade kistgraven hade grävts ner i byggnadslagret för stenkyrkan och är alltså tillkommer efter att stenkyrkan byggts. Dateringen är dessvärre inte så snäv som vi hade önskat utan hamnar mellan 990-1160, möjligen mest troligt mellan 1010-1050.
A 23501 – Barngrav i murad kista söder om koret
Ett spädbarnskelett påträffades i den murade kistan som låg precis intill södra kormuren i vinkeln mot långhuset. Runt barnets huvud i botten av kistan fanns en murad huvudnisch. Denna grav måste ha tillkommit efter att stenkyrkan byggts. Dateringen av skelettet hamnar mellan 950-1040. Stenkyrkan tycks således vara byggd senast 1040.
A 23483 – Mansgrav nedanför kullen på södra sidan
Denne man, med sin särpräglade ”örnnäsa” visade sig vara den äldsta begravningen hittills. Han dog någon gång under perioden 780-970. Dateringen är sensationell då den visar att detta kristna gravfält var i bruk redan under 800-talet. Mannen är begravd i öst-västlig riktning, helt i enlighet med det kristna gravskicket. Precis intill fanns ytterligare en mansgrav innehållande skelettet efter en person med exakt samma form på näsbenet (A 23776). Här anar man ett släktskap.
A 23776 – Mansgrav nedanför kullen på södra sidan
När denna grav anlades grävde man samtidigt sönder delar av den äldre grav som låg omedelbart norr om (A 23483). Skelettet uppvisar samma utpräglade ”örnnäsa” som på mansskelettet i graven intill. Dateringen av graven blev dessvärre oprecis och hamnar någonstans mellan 1020 och 1160.
A 24047 – Mansgrav längst i söder
Kyrkogården sträcker sig minst 40 meter ut från kyrkogrunden på södra sidan. Vi vet ännu inte var den slutar. Dateringen av skelettet i graven längst ut visade att denne man begravts någon gång under perioden 970-1040. Det bekräftar bilden av att hela den stora kyrkogården var i bruk samtidigt.
A 24916 – Mansgrav längst i öster
På östra sidan om kyrkogrunden finns det inte så mycket gravar. Kyrkogården verkar sluta ca 10 meter ut från korets östmur. Längst i öster påträffades skelettet efter en man som var över 190 cm lång. Dateringen av graven hamnade mellan 1020-1160.
A 24934 – Spädbarnsgrav på södra sidan
En bra bit ut frän kyrkogrunden undersöktes en spädbarnsgrav där vi även fann ett litet dräktbeslag av brons. Graven daterades till 890-1000.
Dateringar från boplatsen
A 21915 – Eldstad på boplatsen
Djurben från en eldstad inom boplatsområdet daterades till 180 f.Kr – 0, dvs äldre järnålder. Här får vi en indikation på att delar av de huskonstruktioner som vi påträffade vid provundersökningen är ca 2000 år gamla.
A 22127 – Stolphål på boplatsen
Ett av de många stolphål från en byggnad som påträffades inom boplatsområdet daterades till 1020-1170, dvs samtida med kyrkogården och begravningsplatsen. Detta stolphål kan ha ingått i huskonstruktioner på den vikingatida/tidigmedeltida storgården som donerades till munkarna i mitten av 1100-talet.
A 22350 – Stolphål i ett grophus
Inom boplatsområdet påträffades en mängd olika spår av byggnader. Ett av husen var sannolikt ett så kallat grophus, dvs en särskilt typ av liten byggnad med nedsänkt golvnivå. Dessa hus påträffas oftast i anslutning till storgårdar under yngre järnålder. Dateringen här hamnade mellan åren 620-720.
A 22514 – Kalkugn inom boplatsområdet
Inom boplatsområdet påträffades resterna av en förmodad kalkugn. Den hade använts någon gång under perioden 1150-1260, vilket visar att den hör samman med byggnationen av klostret efter fru Sigrids donation 1150.
|