Resultat
Utgrävningarna på ”Kyrkokullen” sydöst om klosterruinen i Varnhem är nu avslutade. Våra förväntningar om spännande resultat och viktig ny kunskap om äldre medeltid i Västergötland har verkligen infriats. Spåren vi funnit är mer mångfacetterade än vi vågade hoppas på. Här finns lämningar från sen järnålder i form av härdar och stolphål från stormannagården, vi har mycket tidiga kristna gravar från 1000-talet, vi har bengropar med flyttade gravar från sent 900-tal–1000-tal, vi har spår av en tidigmedeltida gårdskyrka av trä, en stor omgivande kyrkogård samt dessutom grunden till en stenkyrka med källare.

Av historiskt källmaterial vet vi att storgården Varnhem donerades till munkarna 1150. Fru Sigrid skänkte då bort sin gård med byggnader, inklusive gårdskyrkan, samt tillhörande åkrar, ängar och skogar. Vi vet ännu inte exakt när gårdskyrkan och kyrkogården slutade användas, men hittills har vi inte funnit några antydningar till gravar från 1200-talet. Troligen upphörde begravningarna efter klosterdonationen i och med att gårdskyrkan då blev överflödig. Därmed skulle det ha kunnat vara slut med spår av aktiviteter inom vårt utgrävningsområde, men så är det verkligen inte!

På 1300-talet togs stenkyrkan återigen i anspråk, men då med helt annan funktion inom klostrets verksamhet. Öppningen mellan det gamla koret och långhuset muras igen. En eldstad byggs i långhusdelen för att rummet ska kunna värmas. Här finns nu matsal och övernattningsmöjligheter för klostrets gäster. I det gamla koret inryms en verkstad med gjuteri där man gör finare småföremål med kyrklig anknytning av brons och tenn. Både inom den gamla stenkyrkan och i marken runt omkring finns mängder med föremål som berättar om detta nya skede i ”Kyrkokullens” historia.

 

C14-analyser